Kungsholmens Folkblad

Kungsholmens Folkblad
E-post
Tel 0702 89 05 12

Friskolor - en bra affär?
Initialt innebar friskolereformen en hel del positiva effekter inom pedagogisk utveckling och organisatoriska former för bedrivande av undervisning inom grundskola och gymnasium.
Tyvärr har denna utveckling på senare år gått åt fel håll. Ett allt större inslag av ”skolan som affärsidé”, och ekonomiskt tvivelaktiga avknoppningar av skolverksamheter har skapat en
situation där fler och fler aktörer ger sig in i skolvärlden för att tjäna pengar. Detta tillsammans med systemet med skolpeng innebär att kommunerna som är huvudmän för grund- och gymnasieskolorna frånhänts alla rimliga instrument för en långsiktig och målinriktad planering av utbildningsverksamheten för barn och ungdomar.

Effekterna av den i princip fria etableringsrätten och skolmyndighetens låga krav på dem som vill bedriva friskolor har resulterat i att i storstadsområdena förekommer en påtaglig överetablering av skolor samtidigt som mindre städer och orter på landsbygden utarmas på främst gymnasieskolor. Detta sammantaget har också inneburit att fullgoda skolor tvingas
lägga ned hela eller delar av undervisningen då elevunderlaget plötsligt minskat. Rena tillfälligheter, som ett ”trendsättande” rykte(?), kan snabbt dränera elevunderlaget i en skola då elever med stöd av skolpengsystemet med kort varsel byter skola.

En annan ofrånkomlig effekt av skolpengen och konkurrensen mellan skolor är en ökad segregation. Den drivs på av bostadssegregationen. Därmed förlorar grundskolan sin karaktär av en gemensam skola för alla.

Dessa förhållanden, med fri etableringsrätt och elevens, med hjälp av skolpengen, totala valfriheten skapar idag stora problem inom grund- och gymnasieskolorna. Situationen har förvärrats av att systemet tillåter privata företag med vinstintressen driva skolor som helt finansieras med offentliga medel. De ekonomiska intressenterna ser friskolorna enbart som investeringsobjekt. Det går inte att visa att dessa skolor är systematiskt bättre än andra skolor och det finns all anledning att misstänka att vinsten som styråra snarare pressar ned kvaliteten. Någonstans i systemet måste vinsten tas ut. Systemet leder också till en osund konkurrens mellan skolor där stora resurser läggs ned på marknadsföring.

Inte sällan händer det att lärare och annan personal för en låg kostnad tar över en offentlig skola, för att sedan sälja det med god vinst till ett större företag. Man gör goda vinster med offentliga medel som är avsedda för utbildning!

Det är utomlands ytterst ovanligt med skolor som drivs av vinstgivande företag. Privata skolor förekommer förvisso men nästan alltid som stiftelser eller liknande. Det bör också gälla i
Sverige. Lagstiftningen måste ändras. Nya tillstånd för friskolor bör endast ges till nonprofitstiftelser och liknande. De existerande friskolorna som drivs i vinstdrivande företag bör stegvis fasas över till andra verksamhetsformer.